detarettstortliv

Vet inte varför denna dagen varit så dålig hittills. Kanske för jag sovit ensam (dvs inte sovit så bra). Eller är det för jag tänker för mycket? Att jag inser mer & mer att de jag bryr mig om inte bryr sig lika mycket tillbaka. Vet att jag inte är ensam om att ha känt den känslan, men rolig är den fan inte. Känns det inte lite ibland som förhållanden (familj/vänskap/pojk-/flickvän) är på bara en persons villkor. Att man inte säger ifrån när någonting är fel, för man inte vill äventyra det man känner sig trygg vid, det man tycker om eller rent av älskar. 

Jag har väldigt starka åsikter/tankar/känslor men har ibland mycket att säga som jag inte vågar, just för att min största rädsla är att bli lämnad ensam kvar. 

Jaja fuck det. Ska nu gå & leta efter lite positiv inställning. Ha det.